|
|
2003 |
1. | Suohengen Sija |
2. | |
3. | |
4. | Veripuu |
5. | Under Varje Rot Och Sten |
6. | När Allt Blir Is |
7. | |
8. | Rov |
9. | |
10. | |
11. | Avgrunden Öppnas |
|
. . .
|
|
|
. . .
|
|
Svart blod nu månen dränker
Svart totem ur djupet stiger
Krigsmålning på trynen stänker
Från grottans dunkel, kom döden diger
Dags att stiga, dags att dräpa
Genom natten vi marschera
Blodet av korpen kristtrogen
Asfågeln av vite krist
Dags att riva, dags att slita
Föda mata broder mask
Sluta livet av himmelens pest
Asfågeln av vite krist
Rost och eld nu städer slukar
En maskin av sten och kött
Tusentals troll nu marscherar
Blodet dryper färgar rött…
En svart fågel, mot djupet glöda
En natt för onda dåd
Från en tid som ingen minnas
Nu nalkas ... och stora dåd
Svart blod nu månen dränker
Svart totem ur djupet stiger
Krigsmålning på trynen stänker
Från grottans dunkel, kom döden diger
Dags att stiga, dags att dräpa
Genom natten vi marschera
Blodet av korpen kristtrogen
Asfågeln av vite krist
Dags att riva, dags att slita
Föda mata broder mask
Sluta livet av himmelens pest
Asfågeln av vite krist
Rost och eld nu städer slukar
En maskin av sten och kött
Tusentals troll nu marscherar
Blodet dryper färgar rött…
. . .
|
|
Ett skri nu ekar, midnatten vrålar
Svart ondska, himmelen målar
Brutit sig loss, sina bojor lämnat
Snart gamla onddåd hämnat
Marken skakar där ropet hörs
Allstans mord och ondskap görs
Gyttja dränker skog och berg
Svart må bli nu himmelens färg
Korp och kråka sina mat nu får
De följa stigen där döden går
Solen täcks, ej lysa mera
Den höljd är nu, med blod och lera
. . .
|
|
|
. . .
|
|
|
. . .
|
|
|
. . .
|
|
Ensam rida månen över norrskenshimmelens rand,
svart ligger skogen under frostherrens makt
stigen leda djupt in bland fornfuror, mot glömskans och slutets land.
Runorna skina i nattens mörka djup,
de visa väg till dagars säte
Allt tystnar till nattmarens tjut
Runorna dansa till trollflöjtens läte
Denna natt, allt ta slut. Denna natt vi fria står.
Kvar blir eld, stoft och rök
Så splittras bergen så brytas himmelen.
Kvar blir nu eld, stoft och rök
Runorna skina i nattens mörka djup,
visa väg till sista dagars säte
Allt tystnar till nattmarens tjut
Och runorna dansa till trollflöjtens läte
...Och runorna dansa till trollflöjtens läte...
...Och runorna dansa till trollflöjtens läte...
...Trollflöjtens läte...
. . .
|
|
|
. . .
|
|
(Old Finnish shamanic curse)
Halte'uttani havautan
velho'uttani verestän
Unenketra, unten poika
Salat saattele etehen
salat uusissa unissa
miehen mieli nukkuessa
Näytä mulle murhamiehet
Paljon on pahantekijät
Jotta kostohon kykenen
tämän kuun kumottaessa
tämän keträn kelluessa
Nouse nyt luonto lovesta
Haltija havon alta
Havon alta hattu piässä
Kiven alta kinnas käessä
Vihollista viskuessa
Katehi kuatuessa
Nouse luonto loukostasi
Haltija havon altasi
. . .
|
|
I vinden viskar dödens stämma
Onda stjärnor på himmelen stirra
Bland furor eka ett isande skrik
Urskogens klor i nattlig sky
Ur rymdens svarta djup
Ur rymdens svarta djup
Fem fot svart stål han i sina nävar klämmer
En svart skugga från jordens djupaste hål
Långa öron och knivskarpa horn
Under brynen glöda två illröda kol…
Nu lyfts värdet mot himmelens rand
Syndastålet nu frysa luft till is
Nu livlösa förbli var man, var kvinna
Domen falla och tystnad härska
O, rymdens svarta djup
O, rymdens svarta djup
. . .
|
|
|
. . .
|
|
Switch to Russian 
